Helgvandring Svartedalen

Jag och Frida tog i helgen en vandringstur genom Svartedalen en bit norr om Göteborg. Tanken var att få komma ut och få sova två nätter längs vandringen. Eftersom vi saknar bil så behövde vi hitta en vandringssträcka som gick att ta sig till med hjälp av kommunala färdmedel. Från ett tidigare tips visste jag att det fanns en fin sträcka längs Bohusleden som gick mellan Grandalen och Bottenstugan. Vid Grandalen finns en busstation men med långt ifrån många ankomster. Jag upptäckte att det endast gick buss dit på vardagar och på fredagar kom bussen fram dit två gånger. Planen hade varit att åka på lördagen men det ändrades till fredagen istället för att minska biten att gå på vanlig väg.

Vi kom fram vid strax före fem på fredagseftermiddagen efter att fått bland annat springa efter buss 308 som skulle ta oss till vår destination. Det berodde på att vi åkte med en väldigt långsam buss till Kungälv. Om du ska byta i Kungälv, se till att ha marginal. Vi skulle ha mer än fem minuter men hann precis med bussen efter att ha sprungit bredvid bussen en stund med vandringssäckar på ryggen.

När vi började gå från Grandalen var vårt mål att hitta en lämplig övernattningsplats så fort som möjligt. Vi hade en köpt karta som täcker Södra Bohuslän av Calazo. Enligt kartan skulle det finnas ett vindskydd vid Abborrvatten men där gick vi bet. Vi fortsatte och kom fram till en fin sjö som heter Tvången. Där mötte vi ett gäng utbytesstudenter på väg mot Uddevalla. Eftersom vi inte ville störa så fortsatte vi vår vandring längs leden mot Bottenstugan. Terrängen var rätt kuperad men inte särskilt jobbig. Däremot var det ganska blött så vattentäta skor var bra att ha. I dalgången mot nedre Långevatten fyllde vi på våra vattenflaskor. När vi kom till sjön var det en bra grusväg som gick längs sjön. Vi ville hitta ett bra ställe att övernatta så vi fortsatte mot Holmevatten. När vi kom fram till den sjön hittade vi ett fint vindskydd nära vattnet. Vi kom fram till sjön strax efter klockan sju och det hade tagit drygt två timmar att gå.

Vindskyddet såg inbjudande ut så därför fick tältet ligga kvar i ryggsäcken. Sovsäckar och liggunderlag lades ut och vi satte oss vid strandkanten för att inmundiga våra medhavda mackor. Det var ganska blåsigt men inte särskilt kallt. Jag tycker det var rätt lite mygg med tanke på att det var tidigt i september. När vi la oss att sova så stördes vi av ett fåtal mygg under natten.

Nästa morgon packade vi ihop oss och fyllde på vatten från sjön. Frukost åts efter någon kilometer med utsikt över Ålevatten. Frukosten bestod av lite havregrynsgröt som täcktes av allehanda nötter, torkad frukt och choklad för att göra den lite mer intressant att äta. Vi hade gjort iordning små göttepåsar som innehöll just nötter, torkad frukt och choklad på ca 200 gram. Vi tog varsin påse om dagen för att hålla energinivån på acceptabel nivå och det var resterna av gårdagens påse som fick garnera gröten.

Efter frukosten gick vi vidare till Bottenstugan. Det var ett brant parti men det fanns trappor som gjorde nedstigningen lättsam. Jag hade läst att det fanns färskvatten vid Bottenstugan men det var ett av de ställen som vi faktiskt inte tog vatten från, Det såg inte fräscht ut. Vi fortsatte norrut längs Håltesjön mot Härsvatten som vi hade tänkt ha som mål innan lunch. Leden var för det mesta lättframkomlig men med en del blöta områden som sänkte tempot en del. Vid den södra delen av Härsvatten kom vi ikapp en familj som skulle göra mat vid stranden men som glömt sina tändstickor. Vi kände oss lite som räddare i nöden när vi lämnade dem vid strandkanten av sjön, med en gulaschsoppa på värmning.

Vi hade ju tänkt stanna längs Härsvatten men det visade sig vara svårt. Det var endast på den lilla strandkanten vi lämnat den andra familjen som det var möjligt att komma ner till vattnet. Leden gick upp längs en ås och det var en brant sluttning ner till sjön. Då vi ville sitta bredvid en sjö så fortsatte vi traska på mot nästa sjö som heter Måkevatten. Där var det dock samma sak som gällde, branta sluttningar mott vattnet gjorde det väldigt svårt att komma nära. Vid det laget började vi bli hungriga men vi ville inte ge upp riktigt än utan satte målet mot stora Holmevatten någon kilometer till längs leden.

Hela sträckan från bottenstugan till Lysevatten var ett riktigt svampparadis. Det fanns väldiga mängder trattkantareller men även vanliga kantareller. Med tanke på att varje gång några svampar skulle plockas så blev det benböj med över 10kg på ryggen så blev det inga enorma mängder plockade.

När vi kom fram till Stora Holmevatten hittade vi en väldigt fin plats för lunchpaus, en kort bit ifrån leden. Maten åts i godan ro och därefter fanns det tid för en skön stund vid vattnet. Efter vårt stopp fyllde vi på vattenflaskorna och begav oss vidare längs leden. Stigen var fin men de blöta områdena som kom med jämna mellanrum gjorde att man fick tänka till lite för att inte bli dyngsur om fötterna. Både jag och Frida gick i Salomon xa pro 3d ultra gtx som är en löparsko med gore tex-membran.

Vid stora Hästevatten ligger ett vindskydd som har både dass och soptunnor. Vi gjorde oss av med sopor och fyllde på med nytt vatten i vattenflaskorna. Strax efter vindskyddet så går leden av från en grusväg och in på en i min mening rätt onödig dragning av Bohusleden. Delen mellan Lysevatten och Västersjön känns krystad och går till rätt stor del genom ett kalhygge och sicksackar genom kuperad terräng. I detta område stötte vi på en stor mängd älgflugor vilket inte gjorde saken bättre. Efter Västervatten så går man en kort period på väg för att sedan gena in mot en nordgående grusväg. Den genvägen är verkligen inte någon genväg utan en ganska rejäl omväg som inte alls går som kartan visar det. Vid tidsbrist eller mindre ork kan den delen helt klart skippas för att istället gå längs vägen några hundra meter extra.

Runt stora Hällbovatten var det ganska stora ytor som avverkats. Leden går rakt igenom detta område på vägen mot Brurevatten. Som tur är så märkte vi inte av avverkningen så väldigt mycket kring Brurevatten där vi tänkt spendera natten. På den östliga sidan av sjön var det rejält blött och vi fick ta en del omvägar för att komma fram. Vi hittade en fin udde på den norra delen av sjön där vi slog läger. Vi var tydligen inte de första att hitta till den platsen för det var både nerfällda träd och en uppsurrad björkstam mellan två träd lämnade. Trots resterna från tidigare besökare var platsen väldigt fin och gav en god utsikt över sjön.

När vi vaknade upp på söndagsmorgonen var vattnet helt blankt. Det är en väldigt stillsam känsla att kliva upp vid sjutiden, se morgonljuset sprida sig över sjön och se vattendis långsamt sprida sig över vattenytan. Vi åt en god frukost vid vattenbrynet bestående av havregrynsgröt, ägg och salami. För att göra drycken lite roligare hade vi tagit med c-vitamintabletter med apelsinsmak. Bra att ha med på längre vandringar då mycket torkad mat tappat vitaminer men bara lite lyx vid kort tur.

Efter diskning och rivning av tält begav vi oss vidare längs leden för att hitta ett bra ställe att avsluta vandringen på. Iden var att ta oss till Lilla Edet för att därefter åka buss till Göteborg. Vandrandet gick i bra tempo även om det var rejält blött på många ställen. Sträckan är inte lika fin som den mellan Grandalen och Lysevatten, mycket tack vare grästuvor och sank mark. Vi följde leden till strax innan stora Gunnarsvattnet och vek av in på en grusväg. Vi gick via Lerdalen och därefter in till Lilla Edet. Strax efter Lerdalen hittade vi en riktigt fin stenbumling som innehöll ett antal lovande boulderproblem. Inne i metropolen Lilla Edet satt vi och väntade i ca 45 minuter tills buss 600 tog oss tillbaks mot Göteborg.

Jag och Frida drack vatten från sjöarna längs vägen utan att koka eller rena det. Någon dag efter vandringen kan jag inte känna några men av det…